CAKE – Bygger på forskning och erfarenhet

CAKE är en metod för att synliggöra, värdera, och förbättra samarbetsförmågan inom grupper som innefattar olika samhällsaktörer, olika kompetensområden, varierade uppdrag och skilda logiker.

Metoden underlättar praktiskt samarbete genom att göra tillsammans och att fokusera på relationsskapande samt det gemensamma ledarskapet. CAKE hjälper grupper att hantera komplexa utmaningar och öka engagemang, trygghet och gruppens gemensamma handlingsutrymme.

  • Bygger på erfarenheter och forskning om värdefullt samarbete.
  • Synliggör viktiga aspekter av samarbete och gör det enkelt att arbeta med dem.
  • Tar hänsyn till både individuella och kollektiva perspektiv.
  • Fokuserar på möjligheter snarare än hinder.

CAKE är en praktisk modell

CAKE har inspirerats av flera teorier och praktiker, men är i sig en praktisk modell. Den skapar en arena för dialog där teori omsätts till verklig förändring.

Några av de perspektiv CAKE bygger på:

Tjänstedesign & systemdesign

  • Tjänstedesign –principer och praktiker, Holmlid & Wetter Edman (2021)
  • Tjänstelogik för offentlig förvaltning, Fransson & Quist (2014)
  • In/visible – Conceptualizing Service Ecosystem Design, Vink (2019)
  • Building Better Systems- a green paper on system innovation, Leadbeater & Winnhall (2020)

Samarbete & team

  • P Lencioni

Psykologisk trygghet

  • xx

Kollektiv intelligens/omdöme

  • xx

Komplexitetsteori

  • A Leader’s Framework for Decision Making, Snowden & Boone (2007)
  • Systemsyn i praktiken –om att se och förstå komplexitet, Wittberg (2023)

Adaptivt ledarskap

  • xx

The five dysfunctions of a team

Författaren Patrick Lencioni har utforskat arbetsgruppers dynamik och synliggör i sin bok The five dysfunctions of a team – vad som gör att arbetsgrupper fungerar dåligt och inte kan bidra till resultat tillsammans.

Vad är viktigt för att bygga hållbara och meningsfulla samarbeten?

Författaren Patrick Lencioni har utforskat arbetsgruppers dynamik och synliggör i sin bok The five dysfunctions of a team – vad som gör att arbetsgrupper fungerar dåligt och inte kan bidra till resultat tillsammans.

Nedan följer en kort summering av Lencionis dysfunktioner:

  1. Brist på tillit – Det handlar inte bara om att ha tillit till varandra personligen utan även ha tillit till varandras förmågor och att känna sig bekväm med att vara sårbar och erkänna svagheter utan rädsla att bli dömd.
  2. Rädsla för konflikt. Om det inte finns tillit blir det svårt för teamet att engagera sig i konstruktiva konflikter. Att undvika konfrontation kan leda till att viktiga frågor inte diskuteras öppet, vilket i sin tur minskar beslutsfattandet och innovationen.
  3. Brister i engagemang. När det finns rädsla för konflikt eller brist på tydliga beslut, leder det till bristande engagemang bland teammedlemmarna. Det kan inte ställa sig bakom beslut som de inte aktivt fått delta i eller tror på.
  4. Undvikande av ansvar. När teammedlemmarna inte är engagerande eller känner sig delaktiga, undviker de ofta att ta ansvar för sina handlingar och resultat. Detta skapar en kultur  där det är enkelt att skylla på andra eller undvika ansvar för misslyckanden.
  5. Bristande uppmärksamhet på resultat. Om teamet inte tar ansvar för att övervaka framstegen och sätta resultatet över individuella intressen, kan de missa att uppnå sina mål.

Olika problem kräver olika angreppssätt

Team, arbetsgrupper och samarbete tillsätts/sätts samman för att vi helt enkelt tror att vi blir smartare tillsammans och på så sätt kan bidra med värde för de vi finns till för. Men en viktig aspekt för att kunna adressera och lösa Lencionis dysfunktioner är våra organisationers logik kopplat till hur dessa arbetsgrupper förväntas arbeta. 

I många fall är en resultatorienterad logik dominant i våra offentliga organisationer – vilken kräver att vi definierar resultatet innan vi påbörjar ett gemensamt arbete. Ibland fungerar det väl – om problemet är enkelt för alla att förstå, om alla vet vad som ska göras och hur varje aktör kan bidra för att nå det förväntade resultatet. Men oftast karaktäriseras våra gemensamma arbete av flera beroenden och aktörer med olika agendor och lika många tankar om vad resultatet ska vara. Dessa sk adaptiva problem bygger på ett ständigt utforskande och (om)formande av resultatet och kräver att vi tillsammans kan testa oss fram.

En förutsättningsorienterad logik

Att skapa förutsättningar för att vi på riktigt ska bli klokare tillsammans och bidra med värdeskapande, kräver att vi kan arbeta i osäkerhet, att vi kan testa oss fram och på riktigt sträcka oss utanför våra organisatoriska rutor. 

Lencionis dysfunktioner kan här ses som en trappa av grundläggande förutsättningar som behöver tillgodoses för att arbetsgruppen ska skapa en sund och framgångsrik arbetskultur.